Egentligen behöver jag nog inte säga mer än så. Ibland när man får lite tid över att fundera så märker jag av hur mycket min tillvaro har förändrats under det senaste året. I höstas hade jag varken förhoppningar eller framtidstro. Vintern låg mörk och kvävande och sedan skulle våren komma. Jag har utvecklats otroligt mycket som person under den här tiden, vilket känns väldigt bra. Men det har inte varit varken smärtfritt eller lätt.

Nu kanske ni undrar vad det här har att göra med hundar, eller Cane Corso.. Jo. Calle blev en vändning för mig. Om än en påhejad sådan från sambon.. *ler* Det kom ett litet liv hem till oss som nog fick oss bägge att vakna upp ett slag ur dvalan omkring oss. En mening med allt slit och en liten luden parvel som bara älskade en tillbaka. Den villkorslösa kärleken läker sår som egentligen inte kan läkas. I alla fall känns det så. Calle har en fantastisk karaktär och en väldigt stark personlighet, vilket lyser igenom allt han gör… Han är omtänksam och tillgiven. Kelsjuk ibland, men mest busig och nyfiken just nu. 🙂 Kort och gott, en liten luden ängel som gjort vår tillvaro helt sagolik.

Annonser