angel.jpg
Jodå. Bosse har varit här igen… Jag hann inte vara hemma mer än fem minuter innan han hälsade på mig också. Påväg upp till skogsrundan jag och Calle brukar ta ligger det en rätt så stor bajskorv. Han har lyckats nosa på den varje gång på vägen dit upp, men det har inte varit mer än så. Idag svalde han den, HEL! 😯 Jag slängde mig fram för att hinna gräva ut den, men han hade inte ens tuggat den… *suck* Nåväl. Bajs blir bajs igen utan att det händer så mycket mer, en slags återvinning helt enkelt. Väl uppe i skogen började han bete sig ganska stissigt igen, reste ragg hela vägen till svanstippen. Det dröjde några sekunder innan jag förstod vad det handlade om. Det prasslade till och jag hann precis se skymten av en vit rumpa som hoppade iväg upp i skogen… Calle hade vid det här laget förstått vad det var för något och stod blickstilla, med ena frambenet ihopvikt som en pointer. Tur att Mamma är snabb, jag hann precis slänga mig efter halsbandet innan hans trance bröts.
(Alltså, Hallå… Calle här. Mamma du tjatar så, jag har varit jättesnäll! Bosse är den som ska ha skyllen. OK? Och den dära rumpan, vad oootrooooligt gott den luktade! Ja, den vita som skumpade iväg i skogen. Synd att jag vart så begiestrad av den, annars hade jag kanske hunnit hälsa på den! Ja. Jag erkänner, den dära korven hade jag kanske kunnat vara utan. Men du såg ganska förvånad ut när jag hade hunnit svälja den, och ännu mera förvånad när jag gav dig pussen…)
Annonser