Jag vaknade aptidigt av att Mami sjöng något mystiskt om att leva i 100 år. Läbbigt, det måste vara låång tid. Sen ägnade jag förmiddagen åt att ignorera ontet i tassen, busa med Sniff och visa min kärlek för densamme. Ja, fick ju tvätta ontet ibland också. Plötsligt säger Mami att vi ska till Vetten, vem nu det kan vara.. Ok tänkte jag, de har ju en del lustiga polare, så jag tänkte att jag säkert skulle få skojsigt.

Den dära Vetten bor rätt lustigt, många djur, människor i konstiga kläder och små identiska rum. Jag och Sniffen fick iaf komma in på ett såntdära. Sen kom Vetten. Hon hette Karin och luktade jättegott! Men hon skulle pilla på ontet så jag pep lite. Sen sa hon att jag var jättesnygg och sprang för att hämta en annan Vette som också tyckte att jag var söt. Där började jag ana oråd.. Men det gick över, för in kommer Nettan, som jag träffat med hennes Golden på träningsstället! Fast hon hade en stickepinne i handen..  Uäck! Mami försökte muta mig med pussar på ena änden, en tredje Vettetjej höll mig om magen och så STACK snälla Nettan mig i rumpan! Jag försökte få ut stickepinnen, men Nettans finger var ivägen, och stickepinnen blev böjd. Det hjälpte inte helt tydligt, för Ujj vad trött jag blev, och fort gick det! Sen minns jag inget mer förrän rummet var ljust och dom försökte få mig på benen.. Gelé kändes de som, jättecäkligt.

Apropå jätteäckligt så kan jag tala om att den där lampskärmen de tryckt på mig är skitaläskig när man ska gå i trappor! Mami säger att den ska hjälpa ontet att försvinna, så jag får väll tro på det. Hon har ju rätt i en del annat.

Men kalas blev det tydligen ändå. Mami hade bakat kakor och muffins och paj till tvåbentingarna, vi fyrbentingar fick superdupertårta! Rått nötkött, älgsteksskivor, köttbullar och leverpastej! MUMS!! Min lekpolare Dennis och hans tjej Linda kom också, men de fastnade inte på bild. De hade med sig ett paket till mig, med köttbullar i…  (Det var förstå då unge herrn vaknade till, när jag puttade in paketet i tratten…//M

Sen när Fasterr och Patrik kom fick jag ett ännu större paket med massa gottis och ben i! Yum yum.. Sen minns inte jag så mycket mer än att alla hade gått och jag skulle ut och nattkissa. Fortfarande lite groggy och känner mig rätt ynklig. Dessutom ska Mami klämma på ontet och ha sig. Blä. YNK!

(Ja.. kanske inte den roligaste födelsedagen en Corso kan ha… men det var tyvärr nödvändigt. Det lilla ynkliga bitsåret han fått under gårdagens gruff visade sig vara 4,5 cm djupt under huden, så nu har stackaren dränage och krage modell jättestörst… Penecillin och antiinflammatoriskt blir det nu ett gäng dagar. Men det värsta blir nog att få honom att låta mig tvätta rent ordentligt. Får nog göra en fuling och spola med duschslang om det ska gå. Ynklingen pep så hjärtskärande förut. Ja herre vilken kalabalik det var att få i honom lite lugnande.. Men det verkar då fungera mer än bra, det krävdes två uppvakningssprutor för att få honom medvetande igen. Slappna av är han ju bra på, Calle lille. Skönt iaf att vi kom iväg i tid då såret ligger precis över leden. Onödigt att han ska behöva få problem med den i framtiden för en sån här sak. Usch. Mami har haft mycket ångest och oro för den där lilla krabaten idag, för stor var han inte när han vaknade upp igen, med tratt och svaga ben. Morgondagens mission blir att försöka få i honom ordentligt med mat och alla piller.

Sniff däremot har skött sig exemplariskt! Hon fick följa med in då det hade blivit alldeles för varmt i bilen för henne annars. Ett ”litet” attackskäll på en förskrämd pudel var allt. Sedan låg hon intill mig hela tiden i undersökningsrummet. Nu på kvällen somnade hon på min arm och har hälsat redigt på samtliga gäster. Dennis blev hon extra förtjust i och Patrik fick bli första magkliare.. Sötast var när hon tryckte sig bak till Calle och gav honom en nospuss i tratten när jag lyckats baxa in honom i bagaget igen… Stumpan…

Nu ska en utmattad Matte lägga sig för natten och hoppas att morgondagen blir lugn och skön. Tack för alla hälsningar och presenter och besök..  //Marie)