Det är dags att..

..knyta sig. Tänkte låta Mamma gå i förväg så att hon värmer upp sängen lite innan jag kommer för lite Mamma-massage.  Den går till som följande, man hoppar upp i sängen, snosar dem lite i ansiktet, helst örat.. Sedan trampar man omkring lite på dem innan man lägger sig för att sedan i sömnen kunna stampa vidare i sidled. Lix Mamma hade ju varit på såntdära ”SPA”. Jag fixar det åt mamma själv.. Lite av Husses badskum också så är det kirrat!

Natti natti..

Blåsa en..

…är inte krångligt om man har riktigt stora mungipor. Som jag! Och alla mina rasfränder såklart…  Det krävs en lite segare saliv än vad man kanske vanligtvis har. Alltså, drick INTE vatten precis innan försöket, gnag hellre på ett riktigt smaskigt ben strax innan. Placera sedan huvudet med lite bakåtlutning med ena mungipan riktad emot taket. Ta ett riktigt djupt andetag genom nosen och pys sakta ut luften ytterst försiktigt genom den övre mungipan. Tada!

Min ängel..

Jodå. Bosse har varit här igen… Jag hann inte vara hemma mer än fem minuter innan han hälsade på mig också. Påväg upp till skogsrundan jag och Calle brukar ta ligger det en rätt så stor bajskorv. Han har lyckats nosa på den varje gång på vägen dit upp, men det har inte varit mer än så. Idag svalde han den, HEL! Jag slängde mig fram för att hinna gräva ut den, men han hade inte ens tuggat den… *suck* Nåväl. Bajs blir bajs igen utan att det händer så mycket mer, en slags återvinning helt enkelt. Väl uppe i skogen började han bete sig ganska stissigt igen, reste ragg hela vägen till svanstippen. Det dröjde några sekunder innan jag förstod vad det handlade om. Det prasslade till och jag hann precis se skymten av en vit rumpa som hoppade iväg upp i skogen… Calle hade vid det här laget förstått vad det var för något och stod blickstilla, med ena frambenet ihopvikt som en pointer. Tur att Mamma är snabb, jag hann precis slänga mig efter halsbandet innan hans trance bröts.

(Alltså, Hallå… Calle här. Mamma du tjatar så, jag har varit jättesnäll! Bosse är den som ska ha skyllen. OK? Och den dära rumpan, vad oootrooooligt gott den luktade! Ja, den vita som skumpade iväg i skogen. Synd att jag vart så begiestrad av den, annars hade jag kanske hunnit hälsa på den! Ja. Jag erkänner, den dära korven hade jag kanske kunnat vara utan. Men du såg ganska förvånad ut när jag hade hunnit svälja den, och ännu mera förvånad när jag gav dig pussen…)

Äntligen!

 Har äntligen fått tummen ur att ladda in penslarna till Photoshop, så nu kan jag börja leka ordentligt. Det finns en blogg som inspirerar mig mer än någon annan och det är Eva Blixmans blogg. Både den egna och den för hennes hund Rudolph. Det är jättekul att kunna lägga ned lite extra tid på bilderna innan man slänger upp dem här. Jag ska försöka undvika massinmatning, som är så lätt att hamna i när man har så sjukt mycket goa bilder man vill dela med sig av.

Borta bra, men..

Det är inte det att min säng är för liten, man måste ju kunna dingla lite med svansen ibland.

(Ja, precis sådär låg Krux i den sängen också. Lite läskigt att se hur lika dessa två är till sätt och beteende. Om man nu tror på reinkarnation, vilket jag i allra högsta grad gör, så har man ju en förklaring där. Ska bli intressant att ta kontakt med vovveprataren som Lix fick tala med. //Matte)