You are currently browsing the monthly archive for mars, 2008.


Husse är inte lika fladdrig i humöret, han är ganska lika. Han kanske inte visar så mycket känslor, men jag vet ändå.. Tvåbentingar är tacksamma på det viset, de är lätta att läsa. Hussemannen kan man lajja med ordentligt, på corsovis. Han tål det lite bättre än Mamma. Konstigt, för de är ungefär lika stora! Husse och jag spenderar det mesta av dagarna ihop. När han inte snocklar eller har ont i tassarna är han riktigt rolig att ha med sig ut. Långa skogspromenader med hundkompis och handära Niclas är jätteskoj, hoppetossskinnet luktar och smakar sådär gott så att det pirrar i hela kroppen! Husse är dock inte riktigt lika lättlärd som Mamma, man får tjata lite på han innan han fattar vad jag menar. Det verkar inte heller som att han löper något större, han är ganska lika så. Man vet om man gjort fel eller så med honom. Bestämd men rättvis kan man nog säga.

Det var en kortis om päronen. Ni kanske vill veta hur jag bor? Urmatte har ju en såndära stor gård med massa fält omkring och så. Här bor jag i ett mycket större hus, men det är som mindre på insidan, värsta synvillan! Trappor och grejer innan man kommer in. Ute finns det inga direkta fält i närheten, man få gå en liten bit. Sen kommer man till ett litet skogsparti, det som Mamma gick vilse i.. Att hon inte frågade mig! Ah. Inne, i det knepiga huset verkar det bo en massa människor, fast hos oss är det oftast bara Husse och Matte. Ibland kommer det minimattor på besök. Jag har intagit det skönaste hörnet i soffan, och har dessutom en bra plats på golvet med en massa täcken och filtar. I köket har jag fått en egen såndära matbar så jag slipper böja på benen när jag käkar. Ah, och maten… Det tog sin tid innan dom fattade vad jag gillar, men nu… Minikulor med laxsmak! Så mumsigt.. Sen har vi såklart minimonstret. *huga* Jag behöver inte vara där så mycket, men den lilla tid som blir räcker helt klart.. I bagaget har jag en egen säng, så det är inte så farligt egentligen. Men det kan jag ju inte låta dem få reda på… Det var väll typ allt. Nospussar från mig!













(Näe, lillgrabben fick sig allt en omgång.. Det börjar bli jobbigare att brotta omkull honom nu dock. Ett rejält tag i nacken och en snabb rullning så.. Han gjorde i allafall helt rätt när Bosse väl släppte greppet om honom. Han visade magen och blottade halsen, och pussade mig i mungipan… Så jag är mycket stolt över honom.
Vem behöver en hundviskare när man kan snacka med dem själv? Sålänge Bosse bara gör såhär korta besök så är det rätt OK. Det är fortfarande rätt länge mellan besöken. //Matte)
..på gång..

Man skall lista sina fyra favoritbloggar samt en kort beskrivning om hur det kommer sig att just de är så fagnatiska.. Här kommer Matte Marie´s fyra favoriter helt utan inbördes ordning.. Och eftersom det är mattes favoriter är det inte bara vovvar som gäller..

Lix – En Cane Corso med rätt att charma. Nomineringen lyder: En fantastiskt roligt skriven blogg om en likadan sötnos som vi har. Personlig och inlevelserik med massor av härliga bilder.

No.2
Blixman – Fotoblogg. Nomineringen lyder: En härlig och fräsch fotoblogg med stark karaktär som inspirerar och triggar min kreativitet. Familjen blixman inklusive deras vovve Rudolph bjuder på sig själva och sin vardag.

No.3
Roliga skyltar mm.. Nomineringen lyder: Man får sig ett fantastiskt gott skratt vid varje besök! Svenska språket är påväg utför. Det är bara att inse…

No.4
Rocketqueen Nomineringen lyder: Då jag har en djupt rotad sminketischism är Rocketqueens blogg en riktig fullträff. Inspiration, matnyttiga länkar och trevliga tips om vartannat. Jag behöver nog inte säga att den spätt på mina inköp..

Nu är det ju som så att det inte bara är fyra bloggar jag läser.. Har en gedigen lista bland mina favoriter med ganska spridda teman. Samtliga hundbloggar finns här bland Calles länkar. Inte minst kvinnan som förgyllt vårat liv med guldklimpen själv.. *trumvirvel* Lena! Tack för en helt fantastisk valp som bara fortsätter att ta större och större plats i våra hjärtan. Försöker mig på att kika in till var och en varje dag, för att inte missa något. Alla ni mattar och hussar, det är ni som inspirerat mig till att ordna till Calles blogg då jag märkte hur mycket jag uppskattade att få dela er vardag och hur mycket fin respons ni fick tillbak på ert arbete. Det tackar jag varmt för! Det känns många gånger som att jag är bekant och jag och du med de flesta av er, fastän jag inte haft chans eller ära att träffa er utanför internet. Jag hoppas råda bot på det när Calleman kommer in i utställningssvängen… Tack för er uppriktighet och era personliga inlägg, de förgyller min vardag och ger mig inspiration och lite push framåt med Calles arbete.



















Senaste kommentarer